Om stress i livet
Tankar och känslor påverkar våra handlingar, men våra beteenden påverkar också våra tankar och känslor. Ofta hamnar vi i ett mönster av beteenden där det kan vara svårt att se vilka faktorer som påverkar en och som kan vidmakthålla problematiken.
Här följer några exempel på situationer i livet som ger upphov till psykiskt och fysiskt lidande där man bland annat genom kartläggning kan få hjälp att komma vidare i riktning mot ökad hälsa och välmående.
Stress i livet kan till exempel vara att ha för mycket på jobbet, en relation som knakar, problem med ekonomin, en sjuk förälder att ta hand om eller ett barn som behöver extra hjälp och stöd. Stress sätter sina spår i kroppen och vi kan få problem med sömn, spänningar, huvudvärk, magbesvär eller återkommande förkylningar och infektioner. När vi äntligen får en stund över kan vi få svårt att varva ner och vi lyckas inte återhämta oss.
Stress och oro kan ta över all ledig tid och göra det svårare att tänka klart. Känslan av att inte räcka till, att ha för mycket att göra och att inte kunna påverka livssituationen ökar. Vi kan då känna oss t ex maktlösa, uppgivna, ångestfyllda eller ledsna över vår situation. Vi kanske struntar i måltider, hoppar över fysisk träning och skjuter på sänggåendet. Vi har helt enkelt inte tid att tänka på oss själva och ta hand om våra egna behov längre. Känslan av att ha hamnat i ett ekorrhjul som inte går att ta sig ur kan nu ha vuxit sig allt starkare.
Om smärtor och besvär i kroppen
Att leva med ett långvarigt smärttillstånd, somatisk sjukdom, eller förändringar i kroppen som man inte riktigt kan styra över kan vara mycket psykiskt påfrestande. Det kan ge upphov till ångest, ilska, förtvivlan, nedstämdhet eller sorg. Att långvarigt gå med dessa känslor kan i sin tur leda till att man känner sig allt tröttare och börjar dra sig undan, känna sig allt mer ovillig till fysiska och sociala aktiviteter.
Det som en gång i tiden var roligt, stimulerande och av intresse i livet kanske man nu har slutat med helt och hållet. Kroppen blir med tiden svagare, stelare, ondare. Man känner sig ännu mer ledsen, ensam eller kanske deprimerad. Den psykiska och fysiska smärtan bara ökar, trots att man önskar sig det motsatta. Tillståndet har nu blivit likt en nedåtgående spiral som man inte vet hur man ska bryta.
Om Post trauma Stress
Vi kan också få stressreaktioner långt efter att en svår händelse drabbat oss i livet. Så kallad post trauma stress reaktion trots att det inte längre finns något identifierbart hot.
Kanske du går omkring i vardagen med en ständig beredskap i kroppen av spändhet och oro för att det värsta ska hända fastän det inte finns något att frukta. Känslor kan överraska oss, dyka upp oväntat, vara förbi lika snabbt som de kom, men de kan också bita sig fast. Vi kan då få svårt att släppa dem, fastän vi försöker tänka på annat. Vi plågas av att gå med en diffus känsla av obehag över en längre tid som vi inte vet hur vi ska göra för att bli av med.
Ibland återkommer känslor och minnesbilder som ryckta från en annan tid. Kanske en plötslig farlig situation i nuet triggar en stark reaktion i kroppen som om du återupplevde det gamla traumat igen, trots att du försökte undvika att detta skulle ske. Till synes oskyldiga stimuli i vardagen kanske väcker oproportionerliga reaktioner i dig av en sådan grad att livsutrymmet börjar krympa och att du inte längre känner igen dig själv som person.
Det här är några exempel på då psykoterapi kan hjälpa oss förstå de mönster vi har hamnat i och vad som gör dem så svåra att bryta. Vi jobbar med känslor, tankar och beteenden som vidmakthåller problematiken och lär oss verktyg för förändring av mönster så att vi kan gå mot mer långsiktig hälsa och välmående.
Om relationsmönster
Har du funderat över vilka relationsmönster du har? Här följer några exempel.
Kanske är det viktig för dig att andra människor ska må bra. Tar du ansvar för deras känslor och sätter deras behov framför dina egna? Det spelar ingen roll om du själv mår dåligt av det. Du är beredd att gå väldigt långt över dina egna gränser för andras skull. När andra mår bra, då mår du bra. Kanske har det varit så att du har känt ett värde som person när du har varit betydelsefull för andra människor men att du har tappat bort dig själv på vägen då du har haft fullt fokus på dem.
Eller är det så att du känner att du måste vara perfekt och ställer höga krav på dig själv, extremt höga? Detta kanske gäller inom något område i livet, t ex arbete eller med vänner. Eller kanske det genomsyrar hela ditt liv och ditt sätt att vara. Rädslan av att inte duga, att få kritik eller att göra fel kan få dig att avsätta mycket tid och energi till att få saker och ting perfekt utförda. Överpresterar du, trots att du inte behöver, men bara för att vara på den säkra sidan? Genom att vara perfekt förtjänar du att få kärlek, bekräftelse och känner tillhörighet med andra.
Ibland står svaret att finna i de tidiga anknytningsrelationerna i uppväxtfamiljen. Vi bär ofta med oss dessa tidiga relationsmönster i livet och som vuxen kanske man inte riktigt har funderat över hur dessa ser ut och hur mycket det kanske styr ens liv.
Genom psykoterapi och ökad förståelse för sina egna anknytningsmönster och relationsmönster går det att hitta vägar att bygga självkänsla, hantera relationer och känslor bättre. Att hitta mer funktionella sätt att beakta sina egna behov och samtidigt kunna samspela/relatera till andra människor. Vanliga fokus kan vara att våga ta plats, sätta gränser, kunna be om hjälp. Det här är några exempel på problemområden där jag har erfarenhet av att möta och hjälpa människor.
